Life

Jennie thinks that life is never fair, but perhaps it is a good thing for most of us that it is not.

Orden ekar i mitt huvud

"men han älskade inte dig på djupet, han älskade dig för att du älskade honom"..

Depp, depp, depp

J is needing to be kissed. And often. And by someone who knows how.

Jag antar att jag kanske levt på hoppet i alla dessa månader, önskat att jag vore värd något- värd något i hans ögon.

Jag har så innerligt önskat att han skulle se mig, älska mig- inte alla andra. Avundsjukan är ett faktum- den är obotlig.

Men hur lätt är det när alla hans vänner är skitsnygga & han pratar med dem? Alla ser verkligen sjukt bra ut,
och här har han suttit fast med mig. Det är väl inte så konstigt att han valt att ha kvar dem i sitt liv, de är fina,
de är vackra- de har allt som inte jag har- utseende...

Den där späda kroppen, de perfekta tuttarna, finaste leendet- charmen i sig & här satt han med mig- En med knubbig kropp, inga tuttar, inget leende & ingen charm alls..

Jag trodde att kärleken övervann allt, men han fick nog..
Jag tog steget idag att söka lägenhet neråt landet, fast jag egentligen inte vill..
Det enda jag vill är att han ska se mig, älska mig, ta hand om mig..

Men som man säger- Man kan inte få allt man vill ha.

Looking for a meaningful overnight relationship

Eller ja, kanske inte..

Men tänk om den rätta kunde dyka upp i mitt liv, ta mig med storm & få mig sådär knäsvag med sitt leende.. Eller sina vackra ögon. Eller kanske bara hans sätt att prata. Tänk om den rätta kunde dyka upp & pyssla om mig, ge mig närhet & ömhet- tänk om han visste när jag mådde dåligt & tröstade mig med sin trygga famn. Tänk om..

Men tänk om han redan fanns i mitt liv, eller rättare sagt, funnits i mitt liv.. Tänk om jag redan upplevt allt det där med en man, men lät honom gå- för att vi helt enkelt inte passade ihop..

Vad händer då?

Egentligen ingenting- det är väl nu jag ska inse att man inte behöver ha en man i sitt liv, för hur perfekt han än må vara- kan hans hemligheter bryta ner dig totalt...

Två verkligheter

Två personer, två verkligheter. Din verklighet- min verklighet.  Du uppfattar saker på ett visst sätt- jag dem på ett annat. Antingen ligger vi inte på samma plan, eller så kan vi helt enkelt inte hantera varandras verkligheter..

RSS 2.0